Snö och åter snö.
Här snöar det! Och när jag säjer snöar så menar jag inte några dekorativa lätta flingor utan mycket snö, massor av snö och så blåser det en del. Det kommer att snöa hela natten och förmodligen i morgon förmiddag också. Det är inte så kallt ute, min väderstation visar -6. Man skulle kunna tro att folk här är vana vid snö, men det här är i mesta laget. Jag har Hufvudstadsbladet, den svenskspråkiga Helsingforstidningen här och man har t o m funderat på att kalla in militären, men dom kan inte sköta en snöplog och "det är inte lönt ge spadar till beväringar" som man uttrycker det på den ålderstigna och sirliga finlandssvenskan. Värsta snövintern sedan 1982 och den kommunala snötippen är full nu... Det här kommer att bli spännande.
Klockan nio prick blev jag hämtad i en ståndsmässig Mercedes av en uniformerad chaufför och körd till det hus där jag kommer att arbeta en tid framåt. Jag fick träffa ekonomi- och personalcheferna, först drack vi kaffe (det serverades en rejält tilltagen bulle till) och bekantade oss lite med varann. De var intresserade av vad jag ansåg om Helsingfors och om framkomligheten på gatorna. Båda var väldigt trevliga och jag tror inte att det kommer att bli några stora problem att jobba tillsammans med dem. Efter kaffet vandrade vi vidare till ett stort konferensrum där jag fick träffa vd:n, styrelseordföranden, produktionschefen och informationschefen. Jag fick information om vad de förväntade sig av mig och så fick jag redogöra för hur min chef lagt fram uppdraget. Som vanligt var det max 75% som stämde... Efter lunchen - som kommer till kontoret från en "matservering"- återigen ett av alla dessa underbara gammaldags uttryck som man använder! Lunchen bestod av en varm och mättande grönsakssoppa med nybakat bröd till. I morgon blir det rotfruktslåda med bacon, det såg jag på matsedeln. Eftermiddagen ägnade jag åt att läsa igenom en del dokumentation om koncernen. Man har engelska som koncernspråk tack och lov, men alla de som jag träffade under dagen talade bra eller knagglig svenska också. Jag gick halv fyra, det snöade redan då, men inte så mycket som det gör nu. Det tog faktiskt 40 minuter att gå hit, hur jag skall ta mig dit i morgon vet jag inte, jag planerade att ta bussen men... ja, jag vet faktiskt inte. Personalchefen som bor på ett ställe som heter Grankullen och ligger en bit utanför centrum, hon hoppades att hon kunde ta sig till kontoret i morgon.
Nu har jag ätit pasta med grönsaker och druckit ett glas rött vin till. Jag kommer att tillbringa kvällen med att zappa bland alla TV-kanaler och så köpte jag en liten parlör igår, tänker förstås impa på mina nya vänner med ett och annat finskt uttryck så småningom.
Klockan nio prick blev jag hämtad i en ståndsmässig Mercedes av en uniformerad chaufför och körd till det hus där jag kommer att arbeta en tid framåt. Jag fick träffa ekonomi- och personalcheferna, först drack vi kaffe (det serverades en rejält tilltagen bulle till) och bekantade oss lite med varann. De var intresserade av vad jag ansåg om Helsingfors och om framkomligheten på gatorna. Båda var väldigt trevliga och jag tror inte att det kommer att bli några stora problem att jobba tillsammans med dem. Efter kaffet vandrade vi vidare till ett stort konferensrum där jag fick träffa vd:n, styrelseordföranden, produktionschefen och informationschefen. Jag fick information om vad de förväntade sig av mig och så fick jag redogöra för hur min chef lagt fram uppdraget. Som vanligt var det max 75% som stämde... Efter lunchen - som kommer till kontoret från en "matservering"- återigen ett av alla dessa underbara gammaldags uttryck som man använder! Lunchen bestod av en varm och mättande grönsakssoppa med nybakat bröd till. I morgon blir det rotfruktslåda med bacon, det såg jag på matsedeln. Eftermiddagen ägnade jag åt att läsa igenom en del dokumentation om koncernen. Man har engelska som koncernspråk tack och lov, men alla de som jag träffade under dagen talade bra eller knagglig svenska också. Jag gick halv fyra, det snöade redan då, men inte så mycket som det gör nu. Det tog faktiskt 40 minuter att gå hit, hur jag skall ta mig dit i morgon vet jag inte, jag planerade att ta bussen men... ja, jag vet faktiskt inte. Personalchefen som bor på ett ställe som heter Grankullen och ligger en bit utanför centrum, hon hoppades att hon kunde ta sig till kontoret i morgon.
Nu har jag ätit pasta med grönsaker och druckit ett glas rött vin till. Jag kommer att tillbringa kvällen med att zappa bland alla TV-kanaler och så köpte jag en liten parlör igår, tänker förstås impa på mina nya vänner med ett och annat finskt uttryck så småningom.
Kommentarer
Skicka en kommentar