Rapport från ett katastrofområde (nästan).

Ja, nu är det onsdag och här talar man om köld- och snökatastrof. Allt är relativt. Jag fick mail från kusin Susanne i Ekedalen som ligger en bit utanför Tidaholm i Västergötland. Där hade de mer än en halv meter snö och mer var på väg och det var  sexton minusgrader. Hade det varit i England, så vet jag faktiskt inte vad som hade hänt. Det hade förstås lett till totalt sammanbrott i infrastruktur och sjukvård, många hade frusit ihjäl och desto fler hade krävt regeringens avgång.

I går kväll var jag ute och åt tillsammans med Nigel, Tracys bror. Hans fru är fortfarande bortrest och nu fick jag veta varför. Hennes far äger ett företag i Indien, och han har legat på sjukhus i Schweiz för att byta en höftled och då är hon där och övervakar verksamheten. Vi var på The Abingdon, som ligger i South Kensington. Franskinspirerat kök och trevlig atmosfär.

Ja, så var jag alltså på kontoret och pratade med The Boss igår förmiddag. Han vet inget om uppdraget i Sverige ännu, så vi bestämde att jag skulle vara på kontoret tills vidare och hjälpa till med de helårssammanställningar som vi gör för vissa uppdrag. Jag infann mig punktligt klockan halv nio, och när klockan var två, så försvann elektriciteten och vi bestämde oss kollektivt för att ta ledigt resten av dagen. Just nu är det nollgradigt och det faller en del stora snöflingor men i morgon skall det bli betydligt kallare och mera snö. Det gäller att man ger sig iväg i tid för att hinna bort till Canary Wharf i anständig tid.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Möbler, facebook och vinterkyla.

I dag jobbar jag hemifrån. Jobbar? Lite i alla fall. Jag är hemma därför att dels skall min soffa, soffbord och fåtöljerna levereras någon gång  under förmiddagen och sen kommer det en elektriker och installerar en ny "box" här. Alla lägenheter här är försedda med en låda med styrning av ventilation, värme och diverse avancerade möjligheter till inställning av belysningen, både med ljusrelä och timer. Denna låda har varit ur funktion en längre tid - vilket jag kände till - Fran och Michael tyckte väl inte att det var så viktigt att det var så viktigt att ha en välkomsthälsande soft belysning när de kom hem från jobbet. Däremot förstår jag inte hur de klarade att reglera värmen, vardagsrummet har en hel fönstervägg som vetter mot söder (ungefär) och sen kan ju alla räkna ut att den kyler på vintern och drar in värme på sommaren. Och så kan det väl finnas en viss poäng i att det vintertid inte är helmörkt här även om jag inte är hemma. Man kan ställa in så att det är mysbelysni
Läs mer

Snart är vi på väg.

På lördag bär det av. Först skulle vi ju åka förra lördagen, men det blev framflyttat. Vi reser från Heathrow 1105 och är framme 1435 lokal tid. Det betyder alltså 2½ timmas flygtid. Vi skall bo på ett hotell som heter Sofitel Budapest Szalloda och det skall ligga alldeles vid Donau med utsikt mot Buda Castle och The Chain Bridge. Har jag förstått saken rätt så ligger hotellet i Pest och slottet i Buda. Jag hade tänkt läsa på lite mer om staden, men vi fick ett rätt omfattande material att sätta oss in i, så det får vara tills vi är på plats och kan upptäcka staden själva. Vi, det är Martin Bearcroft, Vivien Hammond och jag. Vivien skall bara vara med den första veckan. Vi skall stanna i Budapest tre veckor, vara i London två och åka tillbaka två veckor. Det betyder alltså att det här uppdraget inte är slut förrän den 12 eller 13 november. Jag ser verkligen fram emot detta!
Läs mer

Det regnar i Skottland.

Vi hade planerat att köra ut till Skye idag och stanna där över helgen, men det kommer att regna till och med tisdag, så vi får ändra våra planer lite. och kör till Oban i morgon och stannar där till på söndag eller måndag. Oban är kanske inte helt korrekt, vi skall till den lilla ön Kerrera strax utanför Oban, där Gerry och Martin har fått ett hus (ruckel) som varit obebott sedan många, många år. Gerry är en McDougall of  Dunollie och det är hennes släktingar som äger praktiskt taget hela ön. De har lagt ner mycket tid och pengar på att få huset beboeligt och det skall bli spännande att komma dit och se hur det är i en sådan avkrok av världen - och Skottland. Jag hoppas att jag också hinner med att vandra en bit upp på Ben Nevis som ligger nära Fort William.. Stigen dit upp är 10 miles och det tar 6-8 timmar att nå toppen. Skall man göra sig så mycket besvär, så måste det vara fint väder, annars kan det kvitta. Det var dagsnoteringarna. Resan hit gick bra, vi valde att köra mindre v
Läs mer