Fredag kväll i timmerkojan - nej Chelsea Harbour skall det vara
Jag har haft det riktigt hett om öronen de senaste veckorna. Vi fick ett nytt uppdrag i Finland och eftersom den i teamet som skulle ta hand om det är helt nyanställd, så fick jag följa med och göra upp kontraktet och få igång processen. Nu var jag inte så ledsen för detta, jag fick ju tillfälle att träffa några av mina vänner där, men det blev en hel arbetsvecka i H-fors och den här veckan har vi varit fullt sysselsatta med planering inför nästa arbetsår. Nu ser jag fram emot en mörk och dyster, fridfull weekend med TV, hämtmat och sovmorgnar.
Lena trivs så bra i Riga, och jag förstår precis varför. Det är en fascinerande stad och människorna är så trevliga och så finns det de som i alla fall låter som om Sovjetunionen fortfarande existerade.
(D v s varför göra något enkelt om man kan krångla till det...) Som grädde på moset så får hon vara med om en heldag med den högsta chefen "generalen" för Frälsningsarmén nu på söndag. Dace har lovat följa med för mycket blir troligen sagt på lettiska. Högsta chefen däremot är en kanadensisk dam om jag förstått saken rätt.
Jag uppmande Lena att lära sig några lettiska ord varje dag och när hon ringde häromdagen så startade hon med en lång inledningsfras på lettiska- som jag inte förstod och hennes mail är späckade med lettiska ord - i grundformen - men det är vackert så. Labi, labi!
Nästa vecka är jag garanterat här i London, men veckan därpå blir det tre elleer fyra dagar i Bryssel. Sen har vi julfest här torsdagen den 22 och därefter har vi, hela kontoret ledigt fram till den andra januari. Jag kommer att tillbringa julen i Chiddingfold och Lena är också medbjuden. Hennes syster och närmast anhörig vistas f n i Taiwan. En jul i Chiddingfold innebär också minst två kyrkobesök så Lena kommer nog att tycka att det är OK.
Och nu skall jag ner till "The Chinaman" och hämta något att äta. Maten är inte så värst kinesisk, men den smakar bra i alla fall och personalen är väldigt trevlig.
Lena trivs så bra i Riga, och jag förstår precis varför. Det är en fascinerande stad och människorna är så trevliga och så finns det de som i alla fall låter som om Sovjetunionen fortfarande existerade.
(D v s varför göra något enkelt om man kan krångla till det...) Som grädde på moset så får hon vara med om en heldag med den högsta chefen "generalen" för Frälsningsarmén nu på söndag. Dace har lovat följa med för mycket blir troligen sagt på lettiska. Högsta chefen däremot är en kanadensisk dam om jag förstått saken rätt.
Jag uppmande Lena att lära sig några lettiska ord varje dag och när hon ringde häromdagen så startade hon med en lång inledningsfras på lettiska- som jag inte förstod och hennes mail är späckade med lettiska ord - i grundformen - men det är vackert så. Labi, labi!
Nästa vecka är jag garanterat här i London, men veckan därpå blir det tre elleer fyra dagar i Bryssel. Sen har vi julfest här torsdagen den 22 och därefter har vi, hela kontoret ledigt fram till den andra januari. Jag kommer att tillbringa julen i Chiddingfold och Lena är också medbjuden. Hennes syster och närmast anhörig vistas f n i Taiwan. En jul i Chiddingfold innebär också minst två kyrkobesök så Lena kommer nog att tycka att det är OK.
Och nu skall jag ner till "The Chinaman" och hämta något att äta. Maten är inte så värst kinesisk, men den smakar bra i alla fall och personalen är väldigt trevlig.
Kommentarer
Skicka en kommentar